Hemlagade kroppkakor med inspiration från Lithells

I mitt barndomshem serverades det aldrig några kroppkakor. Därför kan inte säga att jag minns min mammas kroppkakor eller att jag ärvt något alldeles särskilt gott släktrecept.

Nej, jag hann fylla 23 år innan jag för första gången stiftade bekantskap med de små färglösa bollarna, och då i form av Lithells helfabrikat. Eftersom jag inte hade några tidigare erfarenheter av hemlagade kroppkakor blev jag helt såld och tycker än idag att det är just så en kroppkaka ska smaka. Jag fortsatte att handla de fabrikstillverkade bollarna fram till den dagen då min närbutik slutade att sälja dem.

 Då bestämde jag mig för att laga egna.  Jag letade upp ett gammat recept och följde det till punkt och pricka. När de äntligen var klara och jag tog den första tuggan blev jag besviken. De smakade inte alls som de kroppkakor jag var van vid.

Så jag började experimentera, jag ökade mängden mjöl för att få en lite mer seg konsistens, bytte ut fläsket till köttfärs för att fyllningen skulle bli mer krämig och ökade mängden kryddpeppar. De blev precis så som jag vill ha dem, lite sega, kryddiga och fenomenalt goda.

Jag äter mina kroppkakor med rårörda lingon och en klick extrasaltat kallt smör eller crème fraiche blandad med lingon. Ibland byter jag ut lingonen till äppelmos.

• 500 g potatis
• 200 g vetemjöl
• 1 st ägg
• 100 g köttfärs
• 1 st gul lök
• 2 tsk malen kryddpeppar
• salt
• peppar

Gör så här

 Koka potatisen mjuk i lättsaltat vatten. Skala och pressa den.  Blanda potatispresset snabbt med mjöl, ägg och salt.  Skala och finhacka löken. Stek det tillsammans med färsen och kryddor. Forma 12 bollar av potatissmeten, tryck i lök och fläsk och slut igen. Koka i 5-6 minuter i lättsaltat vatten. Kroppkakorna är klara när de flyter upp till ytan.

Kalvfärsbullar så som kalvfärsbullar ska smaka

Jag älskar wallenbergare, men det är inte alltid jag har tid och ork att laga dessa panerade kalvfärsbiffar en vardagskväll. Därför lagar jag som substitut stora satser av köttbullar på ”wallenbergarsmet” och har på lut inne i frysen.

Jag skulle vilja påstå att jag är lite av expert inom området Wallenbergare. Detta då jag trots min ringa ålder hunnit provat en otalig mängd recepturer och tillagningstekniker av biffarna. Det recept jag hittills funnit godast är en något modifierad variant av vad, gastronomins anfader, Tore Wretmans kallar originalreceptet.

Många tycks ha glömt hur en riktig Wallenbergare smakar och associerar den mer till sina tillbehör än biffens smak och konsisten. En Wallenbergare är ingen pannbiff, det är en fluffig lätt och krämig kalvfärsbiff. Smeten smakar nästan lika gott i form av köttbullar, men inget går såklart upp mot en nystekt Wallenbergare.


Det absolut godaste kalvfärssmeten lagas så här:

4 pers

• 200 g malt kalvinnanlår
• 50 g putsad, mald kalvbräss
• 3 äggulor
• 1 tsk salt
• 1 tsk epicé (kryddpeppar, vitpeppar, kryddnejlika och muskotnöt)
• 200g grädde

Gör så här:  Sätt ugnen på 250 grader. Se till att alla ingredienser är kylskåpskalla. Lägg innanlår, bräss, äggulor och kryddor i en matberedare. Mixa blandningen ca 1.5 minut samtidigt som grädden tillsätts i tunn stråle, det är viktigt att det bildas en emulsion. Forma bullar och lägg i en långpanna.  Grädda i ugnen i ca 20 minuter.

Igår serverade jag köttbullarna med färskpotatis, gräddsås och syltade trattkantareller.
Något basiskt, något gräddigt och något sötsyrligt precis som sig bör.

Grillfest med svenska smaker

På helgens svensksmakande grillfest var det den confiterade fläsksidan som spelade huvudrollen. Fläsksidan confiteras i 10 timmar innan den marineras och grillas. På så vis får jag ett otroligt mört kött som faller sönder i munnen och behåller sin saftighet utan att kännas sladdrigt.

Att confitera innebär att jag tillagar rimmat kött omslutet av fett under lång tid och låg temperatur. Till helgens fläsksida använde jag ister. Istret kan frysas in och användas fler gånger under ett par månader innan det härsknar. Det kan vara bra att minnas då det går åt ganska mycket av fettet för att täcka sidan. Får man inte tag i ister går det även bra med olja eller vatten.

När köttet är färdigconfiterat lägger jag det i press över natten. På morgen är det lätt att skära upp sidan i portionsbitar innan de marineras och läggs på grillen.

Det tar lite tid, men en minimal arbetsinsats krävs och fantastisk och smakrik köttbit utlovas.

4 pers:

• 1 kg  kg rimmad fläsksida
• Ister

Marinad:

• ½ dl soja
• ½ dl honung
• ½ dl ketchup
• 1 msk anisfrön
• 2 msk grov stark svensk senap
• 1 msk torkad timjan rosmarin
• 1tsk vitpepparkorn
• 1 finkackad vitlöksklyfta

Gör så här: Lägg fläsksidan med svålen uppåt i en djup långpanna. Slå över smält ister.

Hela fläsksidan behöver inte vara täckt, den kommer att släppa ifrån sig sin naturliga väska och fett. Ställ in ugnen på 100°c. Tillaga köttet under ca tio timmar.

Ta ut köttet och lägg det i press i kylen några timmar.

Mortla de torra ingredienserna till marinaden och blanda samman med de övriga. Skär köttet i mindre bitar och lägg det i en plastpåse tillsammans med marinaden, massera in marinaden i köttet och förvara svalt fram till grillning.

Grilla köttet ett par minuter på varje sid tills det blivit genomvarmt, fått en fin yta och svålen blivit knaprig.

Till fläsksidan serverade jag bland annat grillade primörmorötter.  Innan jag grillade dem kokade jag dem några minuter i saltat vatten. Föra att sedan låta dem ligga och dra olja, pressad citron, persilja, en nypa socker, salt och peppar.

Älskade matjessill

Något av det godaste man kan äta på sommaren torde vara matjessill.  Jag vill äta den kryddade sillen i alla dess former kall, varm, hackad och hel.  

Det är därför inte ovanligt att jag har en liten bunke med gubbröra i mitt kylskåp under sommarmånaderna. Eller kanske inte gubbröra i dess riktiga bemärkelse, baserad på ansjovis, utan den lite mer matiga varianten med sill, potatis och ägg.

Perfekt om man har några kokta ägg över efter sommarfrukosten och ett par överblivna potatisar sen gårdagens middag.  Det bästa är att röran bara blir godare om den får stå och dra ett par dagar i kylen.

4 pers:

• 3 burkar matjessill
• 4 kokta potatisar
• 3 kokta ägg (gärna lite krämiga)
• ½ syrligt äpple
• 1 liten röd lök
• 2 msk kaviar
• 3 msk gräddfil
• 3 msk majonnäs
• 1 msk sillspad (från botten så kryddorna kommer med)
• Gräslök, dill, smörgåskrasse
• Salt och nymalen svartpeppar

Finhacka och blanda samman allt i en bunke och ät med en knäckmacka med stark ost.

Pasta med tomatsås, så enkelt, så gott.

Att lägga ner lite extra tid på min tomatsås tycker jag definitivt är mödan värd. Jag kokar en stor sats och förvarar den sedan portionsförpackat i kyl eller fys. I kylen håller den sig såsen minst en vecka och blir bara godare med tiden.  

• 4 personer
• 3 finhackade vitlöksklyftor
• 1 finhackad gul lök
• 2 burkar hela tomater
• Olivolja
• Socker
• Balsamico vinäger
• Torkade örter, timjan, rosmarin, oregano, salvia
• Salt och nymalen svartpeppart

Gör så här: stek gul lök i rikligt med olivolja, tillsätt vitlök och örter när löken blivit genomskinlig.  Hälll ner tomaterna, en nypa socker.

Nu ska såsen koka på låg värme lääänge.  Jag brukar låta den koka några timmar under lock. Om den reduceras allt för mycket tillsätter jag lite vatten. Mot slutet smakar jag av med salt och pappar.

När såsen är klar blandar jag ner nykokt pasta, lite oliver, örter och de goda saker som jag har hemma. Jag brukar förstås blanda ner ost också, mozzarella, parmesan, ricotta eller det jag har hemma helt enkelt. Har jag ingen ost alls så drar jag ner en klick crème fraiche istället, för grädda till det hela lite.