Midsommardessert

Nu är midsommarhelgen över. Sill och potatis har det ätits vill jag lova och en hel del jordgubbar också. Förutom mängder av jodgubbar med vispgrädde i sin fantastiska enkelhet åt vi även denna ljuvliga glasstårta från en av Systrarna Eisenmans   fantastiska kokböcker.

Tårtan både innerhåller och dekoreras med polkagrisar.

Polkagrisarna härstammar från den lilla staden Gränna där de började tillverkas år 1859 av den nyblivna änkan Amalia Eriksson. De rödvita, mintsmakande karamellerna blev snabbt populära och snart dök flera andra tillverkare upp i den lilla staden. Numer är Gränna i första hand känt för sina polkagrisar och det ligger en ständig doft av dessa i luften över de gamla karamellkvarteren.

Namnet polkagris kommer från dansen polka som var en aktuell dans i mitten av 1800- talet, då karamellen fick sitt namn. Gris var ett annat ord för godis, således blev namnet helt enkelt polkagris.

Här kommer receptet på denna enormt goda tårta som nästan alla faller pladask för.

ingredienser till tårtbotten

fyllningens ingredienser

Tårbotten:

• 20 kakor av Maryland cookiestyp
• 2 msk kakao
• 25 g smält smör
• fyllning
• 5 dl vispgrädde
• 1 burk marshmallowfluff
•  50 g polkagrisar
• några droppar pepparmyntsolja
• några droppar röd karamellfärg
• polkagrisar jodgubbar och mynta till garnering

Chokladsås:

• 125 g mörk choklad
• 75 g smör
• ½ dl strösocker
• ½ dl sirap
• 1 nypa salt
• ½ dl vatten

Mixa  kakor, kakao och smör i en matberedare. Tryck ut smulblandningen i en pajform med höga löstagbara kanter. Ställ i frysen.

Vispa grädden och blanda försiktigt med marshmallowfluff och några droppar pepparmyntsolja.

Krossa polkagrisarna i en mixer och blanda ner dem i gräddsmeten.  Ta ut formen ur frysen och bred ut smeten över tårtbotten.

Ställ in formen i frysen över natten. Ta fram tårtan 10-15 minuter innan den ska serveras. Dekorera med jodgubbar, polkagrisar och myntablad.

Blanda ihop ingredienserna till chokladsåsen i en kastrull. Koka upp och rör tills all choklad smält. Låt småsjuda i ca 10 minuter eller tills såsen blivit tjock och glansig.

Servera såsen varm den kalla tårtan

Potatissallad, ett namn tusen varianter

Att säga att man tycker om potatissallad är som att säga att man gillar mat tycker jag . Det är ett så komplext begrepp, det finns ju tusentals olika varianter. Alla har sin favorit.

Köpt potatissallad har fram till för ett par år sedan endast bestått av den tyska varianten, baserad på majonnäs och crème fraiche eller gräddfil. I hemmaköken däremot tycks den franska potatissalladen med vinäger, lök, örter och kapris länge varit en favorit.

Jag har ingen riktig "paradpotatissallad". Jag lagar olika varianter beroende på tillfälle eller vad middagen i övrigt består av.

Oftast innerhåller mina potatissallader ost av något slag och något lite knaprigt, såsom frön eller nötter. Om jag inte tänkt servera någon sallad till har jag ner lite mer grönsaker. Har jag tänkt att servera en separat sås till rätten så blandar jag en oljebaserad dressing medan jag gör en krämigare variant när jag vill kombinera potatis och sås. Den krämiga varianten tycker jag är mycket praktiskt om man ska transportera maten eller äta ute i det gröna.


Här kommer potatissalladen vi åt igår. Den innerhåller bl a macadaminanötter.
Nöten som kanske främst introducerades i Sverige genom Ben & Jerry’s glass Chocolate macadamian. Den är något mjukare i konsistensen än andra nötter och fantastiskt god. Jag blandade ner Gythyttans hjortronbalsamicosirap, den är söt och smakrik och kompletterar den salta, smulade blåmögelosten på ett fenomenalt vis.
Salladen är supergod tillsammans men varmrökt lax.

Potatissallad med ädelost och plommon 4 port

• 800 g potatis
• 2 stora plommon
• ½ påse bladspenat
• 100 g blåmögelost
• 1 dl macadamianötter
• 1 knippe bladpersilja
• ½ dl rapsolja
• 2 msk hjortronbalsamicosirap
• 1 tsk Dijonsenap
• Salt och svartpeppar

Gör så här: Koka eller ugnsrosta potatisen.  Blanda samman hacka persilja, olja vinäger honung, senap salt och peppar. Blanda salladen ingredienser i en skål och häll över salladen och blanda om.

Nu far jag ut på landet, Glad midsommar!

Sill och Potatis

På midsommarafton är det tradition att äta sill och färskpotatis. Men detta är en förhållandevis ny svensk tradition. Sillen och färskpotatisen dyker upp på de svenska midsommarborden först någon gång under 1920- talet. Innan dess sågs sill i första hand som vardagsmat och det fanns ingen anledning att äta denna vardagsmat vid ett så festligt tillfälle som midsommarafton. Färskpotatisen däremot var länge att betrakta som FÖR lyxig för de flesta.  Fram till 1900-talets början ansåg gemene man att det var rent slöseri och galenskap att dra upp de små knölarna innan de växt till sig ordentligt. Potatisen skulle skördas på hösten och sedan räcka ett år framöver.

Jag äter sill året om, men det är bara till högtiderna som jag gör egna inläggningar.  Inte för att jag av ren princip tycker att man absolut måste lägga in sin egen sill. Jag tycker att många av de sillar jag köper i butiken håller god kvalitet, men vissa smaksättningar går helt enkelt inte att finna färdiga i vanliga butiker. Där ibland sherrysillen.

Sherrysillen är baserad på matjessill och blir därmed enklare och går snabbare att blanda ihop då jag inte behöver koka någon lag eftersom matjessillen redan är inlagd. Det blir fantastiskt gott och den behöver bara ligga till sig över natten.

• 2 burkar matjessill
• 2 msk olivolja
• ½ dl ättika
• 2 dl tomatjuice eller passerade tomater
• 3/4 dl socker
• 4 svartpepparkorn
• 2 msk sherry
• 1 strimlad rödlök
• dill

Skär sillen i lagom bitar.

Blanda ättiksprit, olivolja, tomatjuice, socker samt sherry i en skål.

Krossa svartpepparn i en mortel eller mal i några varv svartpeppar från kvarnen och tillsätt till skålen.

Lägg i sillbitarna, blanda runt och lägg upp sherrysillen i en finare skål eller glasburk med lock.

Låt sherrysillen stå upp till ett dygn i kylen så blir den godast.

Hjärtat från Neufchâtel

En av mina favoritostar heter Coeur de Neufchâtel.
Neufchâtel är en av Frankrikes äldsta ostar och ystades för första gången i början av 1000- talet i staden med namnet Neufchâtel i Normandie. Osten var då rund, men har genom åren bytt skepnad ett antal gånger. Numera formas den som ett hjärta och kallas därför Coeur de Neufchâtel  dvs hjärtat från Neufchâtel.  Osten är AOC märkt, vilket betyder att den är kvalitetsstämplad och får inte tillverkas hur som helst av vem som helst. Idag finns det 45 st AOC märkta ostar däribland Roquefort, Comté och Brie de Meaux.


Jag uppskattar ostens lite udda form, det gör att jag lätt kan urskilja min favorit från andra vitmögelostar i ostdisken eller på brickan. Neufchâtel påminner om camembert i smaken men har en något saltare och mer distinkt eftersmak.


 Jag tycker att Nufchâtel i likhet med sin broder Camembert är god att äta i varmt tillstånd.
De gamla normanderna skulle kanske vända sig i sina gravar om de såg hur jag strödde över torkad frukt, rostade nötter och ringlade över honung på deras hjärta för att sedan skjutsa in det i ugnen, med gud så gott det blir!
Om jag inte har någon Neufchâtel byter jag ut den mot en Camembert, get- eller en Brieost. När jag använder Brie tycker jag smaken blir mer gräddig men får något mindre karaktär.


 För att laga den varma osttårtan, gör så här:

Strö rostade blandade nötter och torkad frukt över en get- eller vitmögelsost. Ringla över honung och baka i ugnen i ca 10 minuter på 200 grader, eller tills osten blivit mjuk.

Greek Week?

Kanske är det dofterna från den grekiska restaurangen jag passerar på vägen hem från jobbet som inspirerat mig till matlagningen de senaste dagarna. Igår blev det grekiskt igen, vinbladsdolmar eller dolmades som det kallas i Grekland.  

De kryddor som är karaktäristiska för dolmades torde vara mynta, persilja och citron. Persilja och citron frossar jag gärna i, men hur mycket jag än önskar att jag älskade mynta måste jag erkänna att jag har lite svårt för den starka örten i matlagningen. I drinkar däremot tycker jag den är helt fenomenal. Därför uteslöt jag myntan ur gårdagens recept och ersatte den med extra mycket persilja och citronskal.

Dolmades kan göras både med och utan kött. De vegetariska dolmarna serveras ofta kalla medan de animaliska med fördel serveras varma eller ljumma. Igår fyllde jag mina dolmar med köttfärs, ris och kryddor. Jag serverade dem tillsammans med en bönsallad med grekiska oliver och ugnstorkade körsbärstomater. Till det ett ljust lantbröd som jag doppade i en blandning av olivolja och en god balsamvinäger.

Dolmades 4 port

• 300 g köttfärs
• 3 dl kokt långkornigt ris
• 1 finhackad lök
• 1 urkärnad finkhackad mogen tomat
• 1 ägggvita
• Skal och saft från ½ citron
• 1 vitlöksklyfta
• En rejäl knippe bladpersilja och timjan( Mynta om man gillar det)
• Salt och peppar
• 1 ½ dl olivolja

Gör så här:

Blanda färs, ris, örter, äggvita tomat, citron, örter, salt och pappar i en bunke. Låt blandningen stå och dra en stund.

Skölj och dela försiktigt på vinbladen. Klipp bort stjälken.

Lägg bladen men den glansiga sidan nedåt och placera en dryg matsked av fyllningen vid bladets nederkant. Vik in sidorna och rulla ihop till en dolme.

Täck botten av en stor kastrull med dolmarna och slå på vatten och olivolja så de täcker. Låt koka upp. När vattnet kokat upp, lägg på en tallrik och sänk värmen. Låt dolmarna sjuda i ca 30 minuter.

Bönsallad med oliver

• 4 dl Bönor av valfritt slag
• 1 rödlök
• 1 dl Torkade körsbärs tomater
• 1 dl Kalamataoliver
• ½ dl olivolja
• 2msk rödvinvinäger
• 2msk tomat ketchup
• 2 vitlöksklyftor
• Skalet från ½ citron
• Örter, salt, peppar

Gör så här:

Blanda örter olivolja, vinäger, ketchup, löksorter och kryddor i en bunke. Vänd försiktigt ner övriga ingredienser.

Om jag är sugen på något såsigt till så äter jag dolmarna tillsammans klassiska yoghurtsåsen tzatziki eller en mustig tomatsås.

Smulpajshysterin har börjat

Så här års verkar smulpajerna vara ett obligatoriskt inslag i sommarstugor och på andra platser runt om i Sverige. Den klassiska smulpajen baserad på frukt eller bär, mjöl, havregryn, smör och socker är alltid god, men jag tycker den kan kännas lite trist. De enkla ingredienserna gör att jag måste förlita sig på att frukten eller bärens smakintensitet är stark nog för att ge desserten karaktär.  Därför brukar jag säkra upp resultatet genom att blanda ner något extra i smulet.

Igår bjöd jag mina middagsgäster på minismulpajer, där jag blandade ner rostade pekannötter och vitchoklad i smulet.  Till dem serverade jag färska jordgubbar och vaniljvisp.

Pekannöten är en av mina favoritnötter. Jag tycker den har en lite sötaktig smak som påminner om kola. Den är lika god i desserter som i sallader och andra maträtter. Nöten odlas främst i Nordamerika, därav stöter man på den lilla söta nöten i massor av amerikanska dessertrecept.

6 portionspajer

• 400 g blandade bär, t ex vinbär, hallon och jordgubbar
• 1 dl havregryn
• 1 dl vetemjöl
• 100 g osaltat rumsvarmt smör
• 0.5 dl hackad vit choklad
• 0.5 dl hackade rostade pekannötter
• 1 dl socker
• 1 msk maizena
• 2 msk florsocker

Gör så här

 Sätt ugnen på 225 grader. Blanda havregryn, mjöl, smör, choklad, nötter och socker i en bunke och nyp ihop till en smulig deg.

Fördela bären i botten på formarna och pudra över maizena och florsocker.  Täck med smuldegen och baka i ugnen tills bären är mjuka och smulorna fått fin färg och blivit krispiga, ca 10 minuter. Servera pajerna med vaniljvisp och några färska bär.

Surf and turf Á la Grecque

Till gårdagens middag grillade jag regnbågsforeller. Det känns alltid trevligt att servera hela fiskar tycker jag, men den här lilla fisken har en tendens att upplevas lite smaklös i sin enkelhet. Därför smaksätter jag alltid min forell ganska kraftig. Igår fyllde jag dem med stark salami, rosmarin och vitlökssmör. Till det tillredde jag en ljummen grekisk sallad och skivade upp ett ljust surdegsbröd.

Många associerar surf and turf främst med kombinationen av oxfilé och hummer.  Men varför begränsa sig till denna utslitna kombo? Det finns så oändligt många goda  kombinationer av kött och fisk.  Tänk bara på en bit sejrygg med rökt sidfläsk, löjrom till en hjorttartar, halstrade pilgrimsmusslor till en oxfilé carpaccio, krämiga sillinläggningar med knaperstekt bacon eller som i gårdagens fall forell med salami.

salamifylld regnbågsforell 4 pers

• 4 urbenade hela fiskar
• 4 msk smör
• 2 vitlöksklyftor
• 2 tsk torkad rosmarin
• Citronskal från en halv citron
• 12 skivor stark salami

ljummen Grekisk sallad:

• 2 stora mogna kvisttomater
• 3 paprikor (gula och röda)
• 1 rödlök
• ½ gurka
• 1 citron
• 1 dl Kalamataoliver
• 200 g grekisk fetaost
• 300 g jordärtskockor
• Färsk Bladpersilja, basilika timjan
• Olivolja

Gör så här:

Blanda samman smör, rosmarin, vitlök, salt och citronskal. Torka ur fiskarna och bre på smöret och fyll fiskarna med salamin. Knyt ett steksnöre runt varje fisk och grilla dem ett par minuter på varje sida eller stek i en het panna med olivolja.

Salladen: skala och koka jordärtskockorna. Dela paprikorna och sätt in i ugnen på 250 graders värme tills de blivit svarta på skalet. Ta ut och skala paprikorna. Stek de kokta jordärtskockorna, citronskivor i olivolja. Hyvla gurkan och strimla löken och örterna. Skär upp paprikorna och tomaterna i grova bitar.

Blanda samman salladens samtliga ingredienser och servera medan den fortfarande är ljummen.