Körsbärssoppa med vaniljris

Jag har alltid avundats de som haft dignande körsbärsträd i sina trädgårdar.  Vi hade visserligen två körsbärsträd på vår tomt till huset där jag växte upp men det ena gav bara små,små bär (eller ska jag kalla dem en stor kärna med stjälk) och det andra gav förvisso stora, mörka, vackra bär men som tyvärr var både sura och beska. Mamma brukade säga att de var så hemska att inte ens kråkorna ville ha dem... Idag vet jag att just den där sura, mörka sorten lämpar sig ypperligt i köket men vad hjälpte det när jag ville sitta i ett träd och äta körsbär tills jag får ont i magen.  Det första jag ska göra när jag köper hus är att plantera ett bigarråträd med de allra gooodaste bigarråerna.

Biggaråer är per definition en odlad körsbärsart som kännetecknas av dess söta smak. 
De sura bären är alltså inga biggaråer. Även om de inte är särskilt goda att äta rakt av lämpar de sig som sagt fenomenalt till saft, sylt och likör eftersom de får en djupare smak.

Om några veckor får alla de lyckliga körsbärsträdägarna att skörda. Själv får jag nöja mig med de jag hittar i butikerna än så länge.


Men jag klarar mig ganska bra, i morse fick jag en riktig körsbärsfrukost med körsbärssoppa, vaniljris och färska biggaråer!

Körsbärssoppa 4 port

• 1 liter drickfärdig körsbärsaft (ganska stark)
• 1,5 msk maizena

Koka upp saften. Blanda maizena med lite vatten och häll den i saften under omrörning. Låt saften koka under omrörning tills soppan börjar tjockna.

Servera soppan med vaniljris färska bigarråer och ev. mandel.

julegröt på sommaren

goda biggaråer

Ingen körsbärskänsla utan kärnor