tisdag 12 juli 2011

Västeråsgurka


Västeråsgurkan har, inte helt oväntat sina rötter i staden Västerås. Där har man odlat de små, fasta gurkorna sedan i början av 1700- talet. Odlingen startade efter en omfattande stadsbrand år 1714 som ödelagde stora ytor som blev lämpliga att odla grödor på.
Västeråsgurkan kallas även för druvgurka eller frilandsgurka och äts sällan i färskt tillstånd. Den lämpar sig mycket bra för inläggningar av olika slag. Gurksortens säsong är relativt kort, men just nu kan man hitta dem ute i butikerna.
Här om dagen passade på att köpa hem ett gäng och la in dem en god lag. När jag lägger i gurka låter jag den ligga i lagen minst tre dagar innan jag börjar äta av dem. Dom blir goda som tillbehör maten, på leverpastejmackan och inte minst såsom ryssarna äter dem, som aptitretare tillsammans med smetana (crème fraiche) och flytande honung.  

Ryssarna vet hur en saltgurka ska ätas


Saltgurka 2 stora burkar

  • 1 msk gula senapsfrön
  • ½ dl ättikssprit 12%
  • 2 liter vatten
  • 1 ½ msk socker
  • 1 ½ msk salt
  • 1 tsk dillfrö
  • 1 kg små gurkor

Gör så här: Koka upp alla ingredienser utom gurkorna. Skölj gurkorna och picka hål i dem med en gaffel. Lägg gurkorna i väl rengjorda burkar och slå över den varma lagen. Gurkorna måste vara helt täckta. Ställ svalt i minst 3 dagar.